....går ofta tankarna till alla hästar man mött som nu vandrar på de evigt gröna ängarna.
Hästens bön
Fodra, vattna och rykta mig väl och var vänlig mot mig.
Skydda mig om sommaren mot solhettan och om vintern för kalla betsel.
Lägg täcke på min rygg, sko mig med omsorg, smek mig ofta, ofta.
Jag bär dig, jag drar dig. Du vet att jag inte kan tala om vad jag behöver. Men om du lyssnar på mina behov så blir du belönad.
Då mina krafter till sist är slut, avsluta då mitt liv på minst plågsamma sätt.
Ta hand om era hästar och er själva/ Stallpersonalen
